måndag 28 september 2015

Kärleksbrev till ett barn

För 15 år sedan idag låg en nybliven tvåbarnsmamma på en BB-avdelning någonstans i världen och beundrade sin nyfödde son. En kvinna, vars hjärta sedan tidigare var bebott av ett barn, hade inrett ytterligare ett rum längst där inne i värmen.

Ett hjärta. Så fyllt till bredden av kärlek. Ännu en dimension av moderskapet följde det nyanlända barnet med det mörka fjuniga håret. Mamman på BB-avdelningen såg in i de mörka ögonen som trots att de nyss bytt livmoderns trygga mörker mot förlossningssalens ljus tycktes inrymma all världens gåtor. Kärleken till ett barn. Så innerlig. Så oövervinnerlig. Den yttersta drivkraften. Den varmaste av värme. Mamman insåg i detta ögonblick att kärlek är precis som universums oändlighet. Gränslös. 

Det lilla knytet på BB som var du är just denna dag 15 år. Du som nyss var en baby. Du som precis satt i min famn med dina knubbiga små armar runt min hals. Du som nyss tultade runt på förskolan. Du som alldeles nyss började första klass. Tidens spektra är obegripligt, så svår att mäta i år. 

Som alla födelsedagar jag firat för dig och din bror fylls jag av lycka uppblandad med ett stänk av vemod. En mix av tillbakablickar tillsammans med blicken riktad in i framtiden. Den snart stundande då ni båda ska bli vuxna män. Tänja navelsträngen till det yttersta. Lämna hemmet för att bli era egna. Tidens gång. Den naturliga vägen. 

Vi har tillsammans upplevt glädje men också sorg. Svetsats samman. Jag har lärt dig om livet, men du har också lärt mig. 




Om jag fick önska mig något på Din dag så är det bästa av allt det bästa. Jag önskar Dig en framtid där du finner lycka och trygghet i att vara just den Du är. En framtid där du visar dina medmänniskor omtanke, men också Dig själv. En framtid där du följer Din väg. Din kompass av värderingar. Finaste, finaste Du.

Du vet var du har ditt rum.

I mitt hjärta.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar