Där var jag idag. Din sista viloplats. Fick ett brev häromdagen där det stod att din aska nu var satt i minneslunden. Vi valde den platsen för dig där du får vila tillsammans med din mor och din far.
Idag var första gången jag hälsade på dig här. Pappa. Solen sken, och det är verkligen en vacker och rofylld plats. Och jag kände din närvaro. Som om du ville lugna mig. Jag hörde din röst så tydligt i mitt huvud, och du sa "Lilla gumman. Jag älskar dig. Och jag har det bra."
Tårarna rann längs mina kinder där jag satt på bänken i solen. Vattnet porlade i den lilla fontänen intill. Men samtidigt kände jag din tröst. Om att allting är bra. Om att jag kan vara lugn.
I vinden, i värmen från solen, i vattnet. Jag kände verkligen att du var där.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar